Känner du lyckan genom sorgen?

Det logiska tänkandet är lagt på hyllan för en tid, dags att känna och vara lycklig. 

Stort liv

Det här med identitetskapande, att hitta sig själv, jag har hört att det ska vara jävligt modernt. 
Blir man någosin klar med att skapa sig en bild av sig själv, kommer man någosin tillräckligt nära sanningen? Blir man någosin klar i det eviga letandet, blir man någosin överens med sina moraliska värderingar och kommer den pågående konflikten mellan känslar och förnuft någonsin att lösas? Kommer den konflikten någosin kunna hanteras utan att man spricker? Kommer man någosin stå för de val man gör i livet? Kommer man någosin sluta ångra sig eller kommer man föreevigt fortsätta att ifrågasätta livet?
 
Kan man någosin stanna upp och bara njuta av värmen från solen?

RSS 2.0